Suck!

A blev arg för att jag sa det jag kände. Det var dumt att jag sa det jag kände. Han blev bara jättearg och tar ut allting på mig. "Dra åt helvete" "gift dig med C istället, hon e fan lika illa". Vad ska jag göra? Varför skulle jag ha ett bröllop. Varför hade vi inte bara i stadshuset och sket i det här... Jag bryr mig ju inte heller. Alltså verkligen, hade mycket hellre sluppit. Det känns som ett stort hinder. jag ser ju fram emot själva vigseln.. Men allt det andra? JAG BRYR MIG INTE::. Hade kunnat bjuda på varmkorv.. Seriöst.. Bryr mig noll. Jag har alltid skitit i traditionella bröllop. Det e ju bullshit. BULLSHIT. Bara för att C bryr sig... JAG BRYR MIG INTE.


A går inte att kommunicera med, han sitter och är asförbannad och tycker allt jag gör är fel. jag hämtade kaffe åt honom för att han inte skulle bli mer sur på mig. Det e ju sjukt. JAG ÄR SJUK. precis nu funderade jag på att sluta umgås med C för att slippa höra A. Verkligen, han tar ut allt på mig, den försenade pendeln. ALLT. Han är lite sjuk i huvet, ibland funderar jag på om han inte är en dold hustrumisshandlare, som vill trycka ner mig, som vill avskärma mig från mitt liv. För att han är avundsjuk. För att jag har en familj och nära vänner.

Jag älskar ju honom, älskar den sidan som inte är arg, som man inte behöver kliva omkring på tå för.